Janne Lehtiös forskningsfokus ligger på cancerproteogenomik och han leder också enheten för cancerproteomik vid Karolinska Universitetssjukhuset. Proteomik handlar om att analysera stora mängder data om proteiners struktur och funktion. Han tror att vi om tio år kan göra dessa analyser mer rutinmässigt inom flera områden.

– Baserat på de analyserna, och på läkarens andra undersökningar, kan patient och läkare diskutera sjukdom och behandling på ett helt annat sätt. Då kan vi utveckla en helt ny sorts precisionsmedicin där vi verkligen kan matcha patient till rätt behandling. Det har potential att verkligen förändra sjukvården.

För att förbättra utgångsläget tycker Janne Lehtiö att vi ska börja med så kallad bas-linjeprofilering, att på bred front, på stora patientgrupper, kartlägga och analysera alla gener och de proteiner som generna kodar för, så att vi har ett grundmaterial att utgå ifrån.

– Om vi kan dela in patienterna baserat på deras gener och proteiner, baserad på molekylära profiler, kan vi koppla det till hur det går för patienterna. Då bygger vi ett riktigt bra dataset för att definiera bio-markörer för behandlingsval och förstå riskfaktorer för sjukdomar för preventivt hälsoarbete. 

Vi är på väg mot stora disruptiva förändringar inom hälso- och sjuk-vården. Informationen har demokratiserats genom digitaliseringen. Patienter kan googla och jämföra den svenska vården och resultaten med de nordiska grann-länderna. Och hela världen.

Han har i totalt tio år bott och arbetat med patienter, administration samt forskat i USA inom hjärt-/thoraxintensivvård, innan han hösten 2021 började sitt nya arbete som forskningschef för Skånes universitetssjukvård.

För att lyckas med precisionsmedicin vill Stefan Jovinge se en diskussion om prioriteringar i Sverige. Inte bara vertikala prioriteringar, inom till exempel kardiologin eller onkologin. Eller horison-tella prioriteringar, exempelvis mellan kardiologi och onkologi.

Longitudinella prioriteringar handlar om morgondagens patienter kontra dagens patienter, där resurser för forskning inte kan prioriteras bort kontinuerligt.

– Om vi kan bota en ung person med en dyr behandling idag, ska vi inte göra det? Alternativet kan vara år av vård, komplikationer av sjukdomen och då äts den initiala kostnaden snart upp.

Genterapi och CAR T-behandling vid vissa blodcancerformer har idag potentialen att eventuellt kunna bota människor vid vissa svåra sjukdomar.

– Ett spännande framsteg är utvecklingen av CAR T-celler i behandling av patienter med metastaserande sjukdom från solida tumörer. För dessa patienter, som idag i de flesta fall är obotbara, har vi för första gång en uppseglande möjlighet till bot.


2017 bad de skånska politikerna om en utredning kring ATMP, avancerade terapier och medicinska produkter, såsom genterapi, CAR T, precisionsmedicin och liknande. Politikerna har sedan fattat beslut att bygga ett ATMP-center på Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Det har passerat alla instanser, inklusive Hälso- och sjukvårdsnämnden och Koncernledningsrådet för investe-ringar och regionledningen. Det slutgiltiga beslutet fattades i Regionstyrelsen den 17 mars.

Region Skåne investerar 110 miljoner kronor i en engångssatsning. Utöver det tillkommer en årlig driftsbudget. Dessutom har Vinnova nationellt satsat 40 miljoner kronor på att utveckla ATMP för hematologiska tillämpningar (blodcancer).

– Detta ger oss möjlighet att ge patienterna tillgång till nya gen- och cellterapier innan de, om flera år, är tillgängliga för alla. 

Enligt Stefan Jovinge bedrivs redan ATMP-verksamhet i Skåne. Hälften av behandlingarna med CAR T-celler görs i Skåne

– Den första myelom-patienten i Sverige behandlades i höstas i Lund. Det är en intressant utveckling då det är en hematologisk malignitet med betydande vävnads-engagemang och kan ses som en brygga till att behandla patienter med spridd tumörsjukdom från solida tumörer framöver med CAR T.

Idag skickas celler till USA och sedan tillbaka till Sverige för att patienter ska kunna behandlas med CAR T-metoden. När ATMP-centret är i drift i Lund ändras det.

– Planen är att vi ska sätta upp metoden så att vi själva ska kunna göra det här i Lund.