Tanken på att använda kroppens eget immun-försvar för att attackera cancerceller har funnits länge, men det är först under det senaste decenniet som behandlingar baserade på immunterapi har blivit etablerade. De nya läke-medlen har redan förändrat livet för tusentals patienter. Ändå kan de största upptäckterna inom immunonkologin ligga framför oss.
Under lång tid har läkare och forskare sett immunförsvaret som en naturlig del av behandlingen av cancer. Redan på 1960-talet kunde Georg och Eva Klein vid Karolinska Institutet visa att tumörceller kan utlösa specifika immunreaktioner.
– Det är under de senaste tio åren som immunterapin har slagit igenom. Innan dess var det mer en spännande och hypotetiskt intressant behandlingsform, men nu har vi lärt oss hur vi ska manipulera immunsystemet för att det ska attackera cancerceller, säger Lars Ny, överläkare ansvarig för onkologens prövningsenhet på Sahlgrenska universitets-sjukhuset och lektor i immunonkologi vid Göteborgs universitet, som är en av pionjärerna inom området.
Till immunterapi vid cancer räknas det som kallas cytokiner, i form av interleukin och interferon, som på 1990-talet användes vid malignt melanom och njurcancer, och det som används idag i form av immuncheckpointhämmare och de senaste CAR T-behandlingarna.
Lars Ny har länge forskat just inom immunterapi och har varit med om utvecklingen inom området. Han var också en av de första att använda de nyare läkemedlen när de kom i början av 2000-talet, både i kliniska studier och i behandling inom rutinsjukvård.
Ett stort språng i utvecklingen, som också gav Nobelpriset 2018 till James Allison och Tasuku Honjo, rör det som kallas för immuncheckpointhämmarna (ICI). De upptäckte att genom att blockera signaler som hämmar cytotoxiska T-celler, så kallade ICI, kan aktiverade T-celler angripa cancern.
– Istället för att stimulera cellerna, vilket riskerar en över-aktivitet, tar man bort bromsen. Det ger T-cellerna kraften att angripa tumörer.
Det stora kliniska genombrottet var att binda till PD1-receptorn, som påverkar T-cellerna i en senare fas i deras utmognad. Den finns i princip enbart tumörnära och mindre uttryckt i resten av kroppen, säger Lars Ny.
Nästa hopp på utvecklingsstegen kom 2018 då de första CAR T-behandlingarna godkändes. Den behandlingen handlar om att plocka ut T-celler från en person med cancer, modifiera dessa genetiskt utanför kroppen så att de bättre kan inrikta sig på cancer, och sedan återföra dem så att de kan attackera cancern.
– Om tio år kommer vi ha immunterapi även vid normalt svårbehandlade sjukdomar som prostatacancer och bukspotts-körtelcancer. Det är jag helt övertygad om, säger Lars Ny.
1990-talet kom de första interleukin- och interferon- läkemedlen som påverkade immunförsvaret. Effekten var måttlig, biverkningarna ofta väldigt besvärliga och dessa läkemedel används inte i Sverige idag.
2006 kom de första immun- checkpointhämmarna i kliniska prövningar i Sverige.
2011 godkändes den första immun- checkpointhämmare för användning i rutinsjukvård i Sverige.
2013 utsågs immunterapi mot cancer till årets genom-brott av tidskriften Science. Immunterapi hade länge funnits på forskarnas radar som en möjlig väg att gå, men det visade sig extremt svårt att få det att fungera. Nu såg man att det började fungera på en del subgrupper av patienter.
2015 godkändes de första PD1-hämmarna i Sverige.
2018 belönades två forskare, James P. Allison och Tasuku Honjo, med Nobelpriset för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer. De identifierade två olika proteiner som fungerade bromsande i immunförsvaret. Genom att påverka dessa lade de grunden till immunterapi.
2018 godkändes cellterapibehandling med CAR T-celler för leukemi och lymfom inom EU. Studier pågår på ett stort antal andra cancerformer.
2022 används immunterapi på en lång rad cancersjukdomar, såsom lungcancer, hudcancer, njurcancer, urinblåsecancer, matstrupscancer, huvudhalscancer, mag-säckscancer, tjock- och ändtarmscancer, vissa typer av lymfkörtelcancer och även vissa former av bröstcancer.
2032 spår Lars Ny att PD1-hämmarna kommer vara basen i cancerbehandling, i kombination med andra immuncheckpointhämmare och andra läkemedel. Flera av dessa läkemedel finns i tablettform, vilket möjliggör enklare behandling. Cellterapi inklusive CAR T-behandling och andra nya former av immunterapi har blivit en behandlingsmöjlighet för de patienter som inte svarar på immuncheckpointhämmarna.
Tidningen Horizont handlar om att se möjligheter och samarbeta mot visioner. Jag hoppas att detta nummer ska inspirera alla oss som på olika sätt arbetar inom och med hälso- och sjukvårdssystemet, och ge oss mod att fatta beslut där vi satsar på de innovationer som ger hopp om längre liv. Det är bara när vi vågar satsa som vi kan nå stora vinster – för individen, men också för samhället. För att nå dit är det nödvändigt att skapa ett modernare och långsiktigt hållbart system för introduktion och prioritering av nya behandlingar, för att kunna implementera innovationer på ett sätt som är jämlikt och skapar värde för både patienter och samhälle.
Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.
Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.
Prenumerera nu!