För att teknik och hälsodata ska börja användas på bred front behöver det introduceras redan i vårdutbildningarna. Det menar Nasim Farrokhnia, hälso- och sjukvårdschef för Västeuropa på Microsoft. Digitala verktyg kan analysera röntgenbilder och journaltexter för att hjälpa till att ställa diagnos, omvandla tal till strukturerad text och möjliggöra prevention genom egenmonitorering.
När Nasim Farrokhnia blev hälso- och sjukvårdschef på Microsoft våren 2022 kom hon från en tjänst som Sverigechef på psykologappen Mindler.se. Innan dess var hon kvalitets- och forskningschef på Kry, och innan det verksamhetsområdeschef på akuten på Södersjukhuset i Stockholm.
Teknik är naturligt för henne, och att använda hälsodata ser hon som självklart. För att bidra till att driva på utvecklingen är hon ordförande i eHälsoläkarföreningen inom Sveriges läkarförbund, och medgrundare till nationella forskarnätverket Digital Care Research, för utvärdering av digitala vårdtjänster i Sverige.
För att få mesta möjliga nytta av hälsodata behövs flera saker, menar hon.
– Vi behöver testa, utvärdera och kvalitetssäkra tillämpningarna.
Teknikutvecklingen går mycket snabbt och möjligheterna är många. Det skulle behöva göras på en mycket bredare front än vad som görs idag, säger Nasim Farrokhnia.
Hon menar också att Sverige behöver en tydlig färdplan för digitaliseringen.
– Välfärdsteknikens plats inom vård och omsorg är fortfarande
diffus för många. Denna transformation kräver ett tydligt ledarskap som både är visionär och skapar rätta förutsättningarna. Som exempel på projekt som driver på utvecklingen nämner hon egenmonitorering som allt fler regioner testar, till exempel Jämtland Härjedalen, Kalmar, Halland och Östergötland – genom teknik från företag som
Cuviva och Imagine Care. Capio hemma är en liknande tjänst och även de nya primärvårdsaktörerna Kry och Doktor.se arbetar med att utveckla teknik för stöd till personer med kroniska sjukdomar.
Modellerna är testade (eller håller på att utvärderas) på patienter med astma, KOL, hjärtsvikt, diabetes och högt blodtryck. Vården får data direkt från patienterna som i sin tur får feedback på olika sätt. Både patienter och personal ger fina omdömen på det nya arbetssättet som på vissa håll (till exempel Borgholm) blivit permanent.
– Gemensamt för dessa modeller är att patienten har kontakt med vårdteamet genom mobil teknologi och pekskärmar och kan svara på frågor och skicka in mätvärden. Vården i sin tur kan återkoppla på datan genom till exempel dosjustering av läkemedel, ett samtal eller hembesök. På så sätt går det att förebygga akuta vårdbesök och sjukhusinläggningar.
Nu gäller det att skala upp den här typen av försök.
– Jag tror dessutom också att vi behöver få in digitala verktyg, interaktion med teknik, iteration och innovation tidigt, och tydligt, i våra vårdutbildningar, för att skapa ett ägarskap. Mycket av drivet idag kommer från brukarhåll, det vill säga patienterna, som vill samskapa. Detta är ett nytt sätt att vilja ”umgås” med vården och kräver att personalen också är engagerade och delaktiga, säger Nasim Farrokhnia.
Egenmonitorering skulle också kunna användas till att följa upp effekter av vald läkemedelsbehandling, vilket till viss del görs i SRQ, Svensk reumatologis kvalitetsregister. Där kan effekt av olika behandlingar följas med hjälp av olika kvalitetsmått.
Förutom möjlighet till egenmonitorering och prevention kan digitala verktyg (till exempel AI) och tillgång till hälsodata bidra till tidigare upptäckt av sjukdomar, till exempel genom mönsterigenkänning inom bilddiagnostik och patologi. Här kan också maskininlärning tillämpas för att träna algoritmer till större träffsäkerhet. AI kan också ge automationer och beslutsstöd, för att spara resurser och göra vården säkrare.
– Hos Microsoft finns Nuances röstigenkänningsteknik för att omvandla tal till text. I USA är tekniken ytterligare utvecklad till att strukturerat dokumentera samtal som förs mellan en patient och en vårdperson. Texten integreras i journalen, kan diagnossättas, och remisser skickas per automatik som uppföljning. Det är tidsbesparande för hälso- och sjukvården som utmanas med resursbrist, säger Nasim Farrokhnia.
Nasim Farrokhnia tror att hälsodata kommer att få allt större plats i framtidens samhälle. Eftersom vi är mer rörliga idag än tidigare blir vi inte alltid sjuka på hemmaplan.
– Därför behöver också vår hälsodata vara rörlig. Vi kommer att kunna dela data både inom Sverige och internationellt, vilket till exempel EU-förordningen EHDS, European Health Data Space, arbetar för. Data är tänkt att även kunna användas bättre för forskning och utveckling av nya behandlingar.
Ett annat och givet användningsområde för data och digitala analysverktyg är produktionsplanering, resurssättning, schemaläggning och logistik.
– Till exempel kan information om sökmönster på akuten guida oss för bättre planering av antal vårdteam, deras start- och sluttid och överlappning.
För att komma dit behövs en nationell digital infrastruktur och internationella standarder med skall-krav, som brett inkluderar vårdgivare och journalsystem, vilket också EHDS tagit sig an.
– Framöver blir det spännande att följa Sveriges väg, också internationellt, för en mer datadriven hälso- och sjukvård, avslutar Nasim Farrokhnia.
