SNABBARE UTREDNING ska korta tiden till behandling. Det är tanken med Diagnostiskt centrum i Kristianstad. Sedan några år tillbaka tar de emot patienter med diffusa symtom, som kan bero på cancer.
Göran Flink har varit trött sedan årsskiftet. Men lite trötthet är väl ingen sjukdom. Så tänkte han, tills han började bli trött bara av att raka sig eller tugga maten. Det var för två veckor sedan och nu sitter han i väntrummet på Diagnostiskt centrum på Centralsjukhuset i Kristianstad. Vid sin sida har han sin fru, Mary.
– Det är inte så ofta man blir glad när de ringer från lasarettet, men det blev jag den här gången. Jag har känt det som om jag sprungit ett maraton och sen inte sovit på tre dagar, säger han.
DEN FÖRSTA KONTAKTEN VAR MED vårdcentralen. Där undersöktes han och de tog en del prover innan de remitterade honom vidare till Diagnostiskt centrum. Därefter har det gått undan. Dagen efter att remissen gick i väg ringde koordinatorn på Diagnostiskt centrum, Mona Fransson, upp honom. Det var en tisdag och samma dag kom han in för att ta ytterligare prover. Nu har det hunnit bli torsdag och det är dags för läkarundersökning.
– Man är ju inte van vid att det går så fort. Pang, pang, pang, kommenterar Göran Flink.
Diagnostiskt centrum i Kristianstad var det första av sitt slag i Sverige och startade i oktober 2012. Initiativtagare var Regionalt cancercentrum syd som ville korta utredningstiden för patienter med diffusa symtom som misstänks ha en allvarlig sjukdom, till exempel cancer.
Upplägget är inspirerat av en modell från Danmark och man tar emot patienter som upplever en oförklarlig trötthet, har minskat kraftigt i vikt på kort tid, fått nytillkomna smärtor, långdragen feber, fått patologiska provsvar eller en metastasmisstänkt förändring. De löper annars risk att bollas runt till olika specialistkliniker innan de hamnar rätt. Vid cancer kan den tiden vara avgörande för om behandlingen lyckas eller inte.
– Danskarna har gjort en stor forskningsstudie för att ta reda på vilka symptom patienter med malignitet uppvisar, så kriterierna för vilka som ska remitteras hit har varit väldigt bra, säger Annika Bujukliev, sjuksköterska på Diagnostiskt centrum.
– Ja, att skriva rätt kriterier är annars det som är svårt med en sådan här verksamhet. Vilka patienter ska skickas in och när? Det blir lätt att en del är för sjuka och några kommer onödigt tidigt, säger verksamhetens läkare Inga Svensson.
På Diagnostistk centrum i Kristianstad ska utredningen gå fort. Göran Flink har upplevt en extrem trötthet och har varit på sitt första besök på mottagningen.
PATIENTERNA KOMMER FRÅN PRIMÄRVÅRDEN, specialistsjukvården, sjukhusets akutmottagning eller företagshälsovården och Inga Svensson konstaterar att de visserligen inte är så många, men att de verkligen behöver någonstans att ta vägen.
DIAGNOSTISKT CENTRUM
STARTADE 2012 på initiativ av Regionalt cancercentrum syd. Målet var att korta utredningstiden för patienter med di fusa symtom på cancer.
– Vården har blivit alltmer specialiserad och det finns inga allmänmedicinska avdelningar på sjukhusen längre. Nu ligger mycket på primärvården men de här patienterna är för ovanliga, sjuka och komplicerade för att passa där.
Direkt efter patienternas första läkarbesök tar sjuksköterskan Annika Bujukliev de prover som behövs.
När remissen kommer in är målet att patienten ska kontaktas inom tre kalenderdagar, ha sitt första läkarbesök inom sju dagar och få en diagnos inom 28 dagar. Därefter skickas de vidare till rätt specialistklinik för behandling.
– Vi är en strikt utredningsenhet och ger endast symtomlindrande behandling. Vi utreder inte heller biologin bakom eventuella cancertumörer utan det gör man på specialistkliniken, berättar läkaren Inga Svensson.
KLOCKAN NÄRMAR SIG TVÅ OCH Inga Svensson ska snart undersöka Göran Flink. Annika Bujukliev visar in honom i undersökningsrummet och pratar en stund innan Inga Svensson kommer in. För varje patientbesök har de avsatt en timme för att verkligen ha tid att gå på djupet.
Ofta betar de av både läkarundersökning, provtagning och eventuell röntgen samma dag. Dels för att det ska gå snabbt, dels för att patienten inte ska behöva komma tillbaka flera gånger. Många av dem reser från andra delar av Skåne. Eftersom de sällan har mer än fyra patienter per dag har de också möjlighet att kunna dra ut på tiden vid behov. Inga Svensson gör alltid en noggrann kroppsundersökning och lägger ner rätt mycket tid på att ta reda på tidigare sjukdom och undersökningsresultat.
– Sen är det en konst att plocka ut viktig information från patienterna. När de kommer hit tror de oftast att de har cancer och är laddade med ångest. Därför har de ofta tänkt lite mer och ger information de inte gett tidigare, berättar Inga Svensson.
Diagnostiskt centrum i Kristianstad drivs av ett litet team på tre personer som delar kontorsrum. Det underlättar samarbetet mellan sjuksköterskan Annika Bujukliev och läkaren Inga Svensson och gör det lätt att diskutera och bolla frågor som rör patienterna.
I Göran Flinks fall kan Inga Svensson ge lugnande besked redan vid undersökningstillfället. Någon cancer tycks det inte vara. Däremot behöver de ta fler prover för att gå till botten med vad som orsakar tröttheten. Annika Bujukliev kommer in och börjar duka upp provtagningsflaskor och Göran Flink lutar sig tillbaka i stolen. Även om han skämtar och håller humöret uppe märks det att den senaste tiden varit omskakande, både för honom själv och hustrun Mary Flink. De måste ta hjälp av Annika Bujukliev för att reda ut hur många dagar det egentligen gått sedan den första kontakten med Diagnostiskt centrum.
– Du vet, när jag sett honom där hemma har jag varit så orolig och det har varit så kaotiskt så jag kommer inte ihåg, säger Mary Flink.
En stor del av kontakten med patienterna sköts av Mona Fransson, mottagningens koordinator.
UNDER DE FÖRSTA TRE ÅREN DREVS Diagnostiskt centrum i projektform med Annika Bujukliev som projektledare. I september 2015 blev de en permanent avdelning på sjukhuset. Annika Bujukliev, Inga Svensson och Mona Fransson driver den på ungefär 50 procent av sin arbetstid och delar kontorsrum, vilket gör det lätt att kommunicera och hjälpas åt. Dessutom har alla jobbat på sjukhuset länge. De har kontakter vilket gjort det lättare att bygga upp samarbeten som gör att de kan hålla ett högt tempo genom utredningen.
– När det är fast anställda distriktsläkare som vi lärt känna får vi i högre utsträckning rätt patienter till oss. Det är svårt att nå ut till alla tillfälliga vikarier och berätta att vi finns och vilka patienter som ska komma till oss, säger Inga Svensson.
– Nätverken är betydelsefulla även här på sjukhuset. Nu vet vi precis vem vi ska kontakta om vad. Det är nog bra att vi är ett medelstort sjukhus. Vi är inte så stora att vi tappar personkännedomen, och inte för små utan vi har alla specialister vi behöver, säger Annika Bujukliev.
Runt om i landet har flera sjukhus öppnat liknande verksamheter men med lite varierande upplägg. I och med att ”diffus sjukdom” också blir ett standardiserat vårdförlopp tror både Annika Bujukliev och Inga Svensson att vi kommer att få se ännu fler diagnostiska centrum framöver. Inga Svensson tycker att det känns bra att de kan ta ett helhetsgrepp kring patienten och nysta fram vad som kan ligga bakom symtomen.
Av patienterna som kommer till Diagnostiskt centrum får ungefär en av fyra beskedet att de har cancer. Var tionde visar sig vara helt frisk och övriga får andra diagnoser, ofta magtarmsjukdomar, reumatiska eller hematologiska sjukdomar eller infektionssjukdomar. Men alla får en diagnos och de släpper aldrig iväg en patient utan att personen har en vidare kontakt inom vården. I mellanperioden har Annika Bujukliev också en hel del telefonkontakt för att lugna, berätta vad som kommer att hända härnäst och ge råd. För Göran Flinks del väntar ytterligare blodprover och därefter lungröntgen. Om där inte är för lång kö kommer han även hinna få ett besked om vad röntgen visar innan han går hem för dagen.
– Jag förstår att det inte är lätt att hitta vad det är för fel på mig, men nu är jag på rätt ställe. Jag hoppas bara de ska hitta felet och ge penicillin eller vad som behövs så den här tröttheten försvinner, säger han.
Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.
Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.
Prenumerera nu!
