DET SOM ÄR bäst för den enskilda medarbetaren eller verksamheten är inte alltid bäst för helheten. I Gävleborg har sociologen Charlotta Östlund i uppdrag att få politiker, ledning och medarbetare att dra åt samma håll.

– Utmaningen är att skapa utrymme för medarbetarna att testa, backa om det inte fungerar, och testa igen i en verksamhet som redan är tight, säger hon.

I REGION GÄVLEBORG blev första steget att göra en utredning av länets behov och vad som behöver göras för att skapa en nära vård. De tittade på bland annat hälsoläget i länet, vårdutnyttjandet och hur man ger vård och tog sedan fram ett antal åtgärdsförslag och började skapa en struktur och organisation för att driva arbetet vidare. Charlotta Östlund konstaterar att även om de än så länge bara är i början av omställningen så har de kommit en bit på väg.

– Jag som inte kommer från hälso- och sjukvården slås av att det finns en stor förändringsvilja. Många ser problemen och vill jobba annorlunda. Nu får vi dessutom draghjälp från nationellt håll, säger hon.

Charlotta Östlund har lång erfarenhet av förändringsarbete. Hon har bland annat varit sektionsledare och enhetschef inom kvalitet och analys, jobbat med regional utveckling och med alkohol- och drogvaneenkäten i Gävleborgs län.

– Som sociolog tror jag att jag kan bidra med ett systemtänk och en förståelse för hälso- och sjukvården i samhället, nationellt, regionalt och lokalt, säger hon.

FÖRÄNDRINGSARBETET SER Charlotta Östlund kommunikation med såväl medborgare, politiker och medarbetare som avgörande. Därför jobbar de med patientmedverkan på olika nivåer och Charlotta Östlund och hennes medarbetare för en löpande dialog med regionens politiker. De har erbjudit sig att komma till alla partigrupper för att berätta om vad de gör och försöka fånga in politikernas tankar.

– Det här är ett långsiktigt arbete och det är viktigt att ha en politisk förankring, säger hon. 

När det gäller medarbetarna så handlar det enligt Charlotta Östlund mycket om att skapa engagemang och en tro på att förändringen är vettig och ger något för patienten. De har skickat ut en folder från hälso- och sjukvårdsdirektören där de beskriver vad som ska göras, varför och att varje medarbetare behövs i arbetet och till våren planerar de att hålla medarbetardagar kring nära vård.

– Medarbetarna är en viktig pusselbit och vi har velat rikta oss till var och en av dem. Ledningen har pekat ut riktningen men vi vill få medarbetarna att reflektera över hur det berör dem och deras arbetssätt. De behöver veta vad som ska göras, varför det är viktigt och hur de kan bidra, säger hon. 

SOM RAM FÖR arbetet har de satt en struktur med sju olika programområden, två övergripande om digitalisering och prevention och fem mer inriktade på olika vårdformer. Varje programområde har en egen styrgrupp där även privata utförare, kommunal verksamhet och professionen ingår. Inom varje programområde pågår en rad olika projekt.

Satsningar i linje med Nära vård som redan pågick har lyfts in i den nya organisationen och nya projekt har dragits igång. Inom Programområde hälsocentral har de exempelvis funderat på vad en hälsocentral egentligen är och kommit fram till att grunden är att specialistvård, närsjukvård och kommunal vård ska ta tillsammans. I linje med det tankesättet ligger även satsningen på mobila team, bestående av läkare och sjuksköterska som åker på gemensamma hembesök. Målet är att skapa fem mobila team och hittills är två igång.

– Det handlar mycket om att se helheten och vad som behöver göras för att vi ska kunna ge en samordnad och bra vård kring en person, säger hon.

ANDRA EXEMPEL ÄR programområde närvårdscenter som ska få primärvård, viss specialistvård och eventuellt även kommunal vård att samsas under ett och samma tak. I centrala Gävle bygger en privat byggherre för närvarande helt nya lokaler dit en av hälsocentralerna ska flytta så småningom. Och inom Programområde digitalisering och medicinsk teknik arbetar man bland annat med en hälsocoach i form av en app. I första hand vänder sig appen till diabetespatienter men på sikt är det tänkt att den ska fungera även för andra grupper.

Att få ett så stort förändringsarbete att fungera är ingen lätt uppgift. Organisationen är komplex, det är många processer igång samtidigt och verksamheten berörs av många olika lagar, system och politiker.

– För att det ska fungera krävs oerhört mycket dialog och samstyrning. Ibland kan man vara ambitiös i sitt spår men inte se andra processer. Då kör man i diket. Vi behöver se vad andra håller på med, få processerna att jacka i varandra så vi kan ge varandra draghjälp, säger Charlotta Östlund.

Den insikten har också resulterat i att de skruvat en del på den organisation de byggde upp. Under 2018 hade de till exempel en övergripande arbetsgrupp där även externa aktörer var med. Men i slutet av året bestämdes att det arbetet skulle in i de sju programområdenas ordinarie styrgrupper.

– Det behövdes för att kunna synka med andra parallella processer och få många att driva mot samma mål, säger Charlotta Östlund.

Något slutdatum för när arbetet ska vara klart har de inte satt och Charlotta Östlunds uppdrag har ingen tidsbegränsning. Däremot har den färdplan regionen tagit fram som mål att förändringsarbetet ska vara i princip klart 2030. Därefter ska arbetet drivas vidare inom den ordinarie organisationen.

– Nu kraftsamlar vi och är överens om en riktning men hälso- och sjukvården utvecklas ju hela tiden.

• Andelen av befolkningen i Region Gävleborg som är över 65 år beräknas öka till 25 procent år 2037. Av dem kommer 8 procent att vara över 80 år. 1997 var 19,6 procent av befolkningen över 65 år och 4,6 procent var över 80 år.
• De kommande tio åren beräknas arbetskraften i regionen att öka med 3 procent medan åldersgruppen 80 år och äldre ökar med 43 procent.
• Antalet vårdtillfällen i specialiserad somatisk vård beräknas öka från 641 276 år 2017 till 712 305 år 2037.
• För att klara utmaningarna har Region Gävleborg, med start 2018, inlett ett förändringsarbete som kommer att pågå under en tioårsperiod. Det innehåller följande programområden: digitalisering och medicinsk teknik, prevention och goda levnadsvanor, digitala vårdmöten, digitala vårdrum, hälsocentral, närvårdscenter respektive specialiserad sjukhusvård.