Det första numret av Horizont gavs ut 2014. Tre år senare, hösten 2017, vann tidningen en silverplats i Publishingpriset. Vi som jobbar med Horizont blev förstås glada för det erkännandet och har märkt att tidningen uppmärksammas allt mer. Faktiskt så pass mycket att vi nu väljer att berätta historien om Horizont. Blogginlägget är uppdelat i tre delar som handlar om hur tidningen kom till, var vi befinner oss idag och vart vi vill med Horizont.
Vad är tanken med Horizont?
Horizont vänder sig i första hand till dem som själva inte är verksamma inom vården, utan som är med och fattar beslut vilka påverkar vårdpersonalens möjligheter att göra det bästa för patienterna de möter.
Horizont ska samtidigt kunna erbjuda något för alla. I varje nummer hittar man snabba fakta för den som på kort tid vill sätta sig in i området och patientporträtt som ger en förståelse för hur livet kan gestalta sig för de som drabbas. Horizont berättar också alltid om en eldsjäl som genom sin gärning haft stor påverkan på hur svensk vård arbetar med den aktuella sjukdomen.
Det finns reportage från vårdenheter som har gjort nåt nytt och som kan inspirera andra. Här har Horizont bland annat berättat om hur man i Kristianstad startade Diagnostiskt centrum för att bättre möta patienter med diffusa symtom, som kan bero på cancer. Horizont har även hälsat på hos Hälsocentralen Akka som i patienternas årliga kontroller samtidigt letar aktivt efter förmaksflimmer. I ett reportage från Umeå gavs en inblick i hur vården söker upp patienter med hepatit C, när patienterna inte själva kommer till vården.
Vi på BMS engagerar oss mycket i dialog och samverkan med beslutsfattare och patientföreningar för att göra det vi kan i de frågor som är viktigast för patienterna. En gemensam nämnare för oss som jobbar på BMS är engagemanget att hjälpa patienter. Det är för dem vi jobbar. Horizont är en del i detta arbete.
Tidigare nummer av Horizont
Första numret av Horizont gavs ut 2014. Det hette ”Under huden” och handlade om immunterapi vid cancer. Det följdes 2015 av numren ”Friskare blod” om hepatit C och ”Ojämn puls” om förmaksflimmer. 2016 kom ”Håll andan” om lungcancer och ”Lura döden” som handlade om att cancer kan bli en kronisk sjukdom. Det var numret ”Lura döden” som knep silverplatsen i Publishingpriset. 2017 kom ”Fritt flöde” om blodcancer och ”Stoppa proppen” om hur screening vid förmaksflimmer kan förebygga stroke. Under 2018 planerar vi för två nummer av Horizont, det första finns redan tillgängligt och handlar om hur det är att leva med cancer.
Horizonts kärnvärden
Horizont ska bidra till medkänsla. Vem som helst av oss kan bli sjuk imorgon och då vill vi alla att vården ska fungera på bästa sätt och använda de bästa verktygen för att hjälpa oss. Forskning och vetenskap är ”hårda” fakta och i Horizont får vi också veta mer om personerna som skapar forskningen och vad som driver dem framåt.
Horizont ska vara seriös och trovärdig. Vi ignorerar inte svårigheter utan försöker förklara sammanhang och ge perspektiv. Strävan är att förklara det senaste på ett nyanserat och pedagogiskt sätt genom intervjuer med de kunnigaste experterna och genom grafik och illustrationer.
Att förmedla hopp till läsarna är ett annat kärnvärde. Utmaningarna som måste övervinnas är många och det finns också många möjligheter att kunna ge patienter ett både bättre och längre liv. Om rätt beslut fattas så att det satsas på rätt saker och uppföljningar görs, så kommer svensk sjukvård att förbli i världsklass.
Horizont ska kännas modern. Formen ska förstärka texten. Innehållet görs även tillgängligt i digitalt format på hemsidan samt dessutom som podcast för den som hellre vill lyssna. I redaktionsrådet för Horizont finns många tankar kring hur framtidens läsare kommer vilja ta till sig innehållet i tidningen.
Frågor och svar med initiativtagaren till Horizont
Nicholas Backman på BMS, hur kom du på idén med tidningen Horizont?
– Jag har under många år funderat på vilket som är det bästa sättet att nå ut med information kring de sjukdomsområden som vi bedriver forskning och utveckling inom. Många inom såväl sjukvård, akademi och politik har uttryckt ett behov av att relevant information ska ges på ett produktobundet sätt. Liknande önskemål har kommit från patientföreträdare som har behov av samlad information inom just deras kompetensområden. År 2012, då arbetet med Horizont påbörjades, diskuterades ofta beröringsskräcken inom svensk hälso- och sjukvård, då en del var obekväma med att samarbeta med läkemedelsbolag. Där och då insåg jag att en tidning som Horizont skulle kunna öka både kunskapsnivån och samverkan mellan läkemedelsföretag och sjukvården.
Vad är syftet med Horizont?
– Att belysa viktiga ämnen inom läkemedelsområdet på ett nyanserat sätt. Med kunskap vill vi väcka tankar och stimulera till dialog. Målsättningen är att Horizonts målgrupp ska kunna fatta än mer väl underbyggda beslut genom en ökad kunskap och förståelse exempelvis inom områden som cancersjukdomar, hepatit C eller förmaksflimmer och stroke.
Varför valde du att satsa på en tidning, är inte tidningsläsande på utdöende?
– Tidningsläsare är inte ett utdöende släkte. Det handlar om att bygga relevant innehåll som läsarna kan ta till sig på det sätt som passar dem bäst. Därför har BMS valt att fokusera på en papperstidning, men vi har även gjort Horizont tillgänglig för läsare som hellre använder en läsplatta eller sin mobiltelefon. Vi har också valt att läsa in artiklar och reportage som podcast, allt för att så många personer som möjligt ska ha möjlighet att ta del av innehållet.
Hur togs Horizont emot?
– Innan lanseringen fanns det individer som undrade vad initiativet med Horizont skulle leda till. Varför skulle företaget ta ett sådant här stort grepp? Borde vi inte fokusera på att forska fram och marknadsföra läkemedel? Jag var övertygad om att Horizont var en bra idé och fick först möjligheten att testa Horizont i pilotform. Nu, några år senare, så har vi en tidning som 9 av 10 läsare rekommenderar! Redan efter första numret kontaktades jag av personer som ville vara med i tidningen. Det är även glädjande att se att kvällspressen har fångat upp Horizont med länkar direkt till innehållet på vår hemsida.
Efter ett tag satsade ni också på en hemsida och ett Twitter-konto som kompletterar tidningen, hur fungerar det digitala ihop med tidningen?
– Ytterst är det våra läsare som bedömer hur väl det fungerar och vi strävar kontinuerligt efter att få så mycket information och feedback som möjligt. Varje år gör vi marknadsundersökningar för att se om och på vilket sätt Horizontplattformen bör utvecklas. Twitter är en utmärkt kanal för dialog med vår målgrupp och vi har numera en gedigen skara som följer oss där. Den största utmaningen är inte att komma på innovativa idéer utan att implementera dem i en sådan regulatoriskt hårt styrd organisation som ett läkemedelsföretag.
I höst tog Horizont silverplatsen i Publishingpriset, hur kändes det?
– Som en numera avdankad idrottskille känns det lite surt att inte få stå högst upp på pallen. Samtidigt är jag stolt över att Horizont uppmärksammats som Sveriges näst bästa tryckta tidning i kategorin kundtidningar B2B. Vi är många som jobbat med tidningen under lång tid så detta är självfallet en färgglad fjäder i hatten. Detta skulle inte kunnat hända om det inte varit för alla de personer, ingen nämnd och ingen glömd, som bidragit och delat sin erfarenhet och många gånger gripande historia i Horizont. Dessutom har jag och övriga i Horizonts redaktionsråd haft förmånen att arbeta med fantastiska tidningsmakare som vi producerar Horizont tillsammans med. Utan Åsa Bolmstedt och Lotta Lundin hade det inte varit möjligt att komma så här långt.