Illustration : Björn Öberg
Nya läkemedel når inte vården
Nya läkemedel når inte vården
Av Annika Larsson Sjöberg - VÅRT LANDSTING
BLODCANCER
Fritt flöde
Horizont # 6 | 2016 december

På 30 år har blodcancer utvecklats till en sjukdom som många lever länge med. Det innebär nya utmaningar: Hur ska patienternas sporadiska besök i vården organiseras effektivt? Hur ska alla patienter få tillgång till nya behandlingar och stöd att leva med en kronisk sjukdom? Blodcancer är också en av de cancerformer som drabbar barn.

NYA LÄKEMEDEL SOM TAS fram ersätter i regel gamla. Men vid myelom kommer det nu nya läkemedel som staplas ovanpå de gamla för största möljiga effekt. Det gör behandlingen kostsam och än finns ingen lösning för hur finansieringen ska gå till.

Forskningen inom cancer går snabbt framåt. Framstegen leder till nya och bättre behandlingar. Men medan nya behandlingar förr ersatte äldre insatser bygger de nya innovationerna allt oftare på att flera olika läkemedel kombineras för att uppnå största möjliga effekt av behandlingen.

VID VISSA TYPER av blodcancer, som exempelvis myelom, kommer nu nya läkemedel som bygger på att de tas i kombination med redan befintliga mediciner. Men om de verkigen kommer att nå patienterna är ännu oklart.

– Problemet är att samhället satt upp normer för hur dyrt ett läkemedel får vara. Nu har vi hamnat i ett akut läge där det finns nya läkemedel mot myelom, men det finns inte ekonomiskt utrymme att ta in dem i behandlingen, konstaterar Nils Wilking, docent vid Karolinska institutet och strategisk rådgivare till Region Skåne.

Beräkningsmodellerna är inte anpassade efter att läkemedel ska staplas på varandra. 

I SVERIGE BASERAS GRÄNSEN för vat ett läkemedel får kosta på en beräkning av vad det tillför i form av ökad livslängd och livskvalitet. Maxbeloppet per patient och diagnos ligger på cirka en miljon kronor per kvalitetsbaserat överlevnadsår, men vi kombinationsbehandlingar uppstår ibland lägen då det inte går att få behandlingen kostnadseffektiv ens om det nya läkemedlet vore gratis.

Om det nya läkemedlet B bygger på att man även ger det sedan tidigare godkända läkemedlet A så ökar användningen av läkemedel A. Kostnaden för både läkemedel A och B kan då överskrida gränsen för vad landstingen är beredda att betala.

– Beräkningsmodellerna är inte anpassade efter att läkemedel ska staplas på varandra och jag tycker det behövs en diskussion på politisk nivå om hur det ska hanteras, säger Nils Wilking.

HAN HAR I FLERA ÅRS TID arbetat med att kartlägga cancervården i Europa i samarbete med Institutet för hälsoekonomi, IHE, i Lund. Han kan konstatera att problemet inte är unikt för Sverige. De flesta andra länder brottas också med hur man ska lösa finansieringen av de nya behandlingarna och när det gäller de nya läkemedel som kommer för myelom är man än så länge långt ifrån en lösning. En del försök har dock gjorts, bland annat i Schweiz där det pågår en pilotstudie för hur kombinationsläkemedlen ska kunna värderas och prissättas. Men än finns inga slutsatser att dra och enligt Nils Wilking börjar läget bli akut.

– Man behöver hitta en rimlig prisnivå. Det pågår diskussioner i Sverige liksom i andra länder men just nu verkar de ha kört fast, säger han.

Thomas

 

Thomas Allvin

 

Direktör för hälso och sjukvårdsfrågor på branschorganisationen 
European federation of pharmaceutical industries and associations, efpia


medicin

THOMAS ALLVIN ÄR direktör för hälso och sjukvårdsfrågor på branschorganisationen European federation of pharmaceutical industries and associations, efpia. De arbetar för att ta fram riktlinjer för hur prissättningen för kombinationsläkemedel ska gå till och förordar en värdebaserad prissättning, som redan tillämpas i Sverige. Eftersom en stor del av värdet gäller patienten så menar han att det behövs en avancerad syn på vad värdet är.

– Vad patienten efterfrågar är inte alltid det som mäts rent kliniskt. Därför är det viktigt att patienterna verkligen är med i de här diskussionerna, säger han.

I förhandlingarna med läkemedelsbolagen finns också många komplicerade knutar att lösa. En knäckfråga är hur pengapåsen ska fördelas då det är era olika bolag som tillhandahåller läkemedlen som ska kombineras i behandlingen. På sikt tror Thomas Allvin att det kommer att komma nya innovativa betalningsmodeller för paketlösningar, men än är vi inte där.

Niklas

Niklas Hedberg

Chefsfarmaceuten läkemedelsförmånsverket, tlv,


PÅ TANDVÅRDSOCH läkemedelsförmånsverket, tlv, konstaterar chefsfarmaceuten Niklas Hedberg att priserna är ett problem och att det vore beklagligt om det ska komma till att läkare tvingas säga nej till myelompatienter av ekonomiska skäl.

– Fler och fler parter ser behoven av nya lösningar, men det är inte många som kommit fram med konkreta förslag än, säger han.

I debatten kritiseras läkemedelsbolagen ofta för att begära för mycket betalt. Särskilt livlig är diskussionen i länder som usa där patienterna står för en större del av läkemedelskostnaden. Niklas Hedberg konstaterar att det finns studier som pekar på att totalkostnaden för att få fram ett nytt läkemedel ökat, men att det för en utomstående är svårt att granska läkemedelsbolagens argument och kostnadsberäkningar.

nurse

– Det finns studier som visar att priset läkemedelsföretagen begär har ökat kontinuerligt, både per produkt och per vunnen effekt, översatt i levnadsår, säger han.

För att nå en lösning efterlyser Niklas Hedberg en öppen och förtroendefull diskussion där alla parter försöker närma sig varandra. Han jämför med när det kom nya läkemedel mot hepatit C, då parterna från början stod långt ifrån varandra, men möttes i trepartsförhandlingar och så småningom lyckades enas om ett avtal.

Har ni en sådan dialog idag?
– Det finns en förståelse för att det är dit vi ska nå. Men det är väldigt tidigt än så det är svårt att säga något, säger han.

Ladda ner hela numret här

Prenumerera

Prenumerera på nästa nummer 

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.